viniochdom

Jag har funderat länge på en sak. Men först så ska jag avslöja att jag prenumererar på Illustrerad Vetenskap och får mycket av mina påhitt däri från.. Många gånger har jag fått rikigt vettiga svar på det jag funderat på, som nu.

Ångest! 

Definition: Ångesten ej begränsad till en specifik situation. Oro/ängslan är obefogad med hänsyn till den aktuella situationen.

Orsak: Ofta symtom på underliggande depression. Ibland följd av missbruk (alkohol, narkotika, mm), långvarigt stresstillstånd, traumatiska livshändelser. Ibland primär sjukdom; hereditärt inslag.

Symtom: "Stort svart sugande hål i magen"

Ångestsymtom är vanliga i primärvården och yttrar sig ofta i form av somatiska yttringar som magbesvär, muskelspänningar, yrsel, huvudvärk etc. Obefogad oro för saker som skulle kunna hända ("framtidspanik"), "oroar mig för allt", stegrad aktivitet i sympatikotona nervsystemet (t.ex. hjärtklappning, muntorrhet, yrsel). Primär ångestsjukdom är kronisk med påtagliga variationer i intensitet. Förvärras ofta vid stressade händelser. Ofta mycket varaktiga/livslånga besvär.


Vad kommer ångest ifrån?

Det måste finnas olika typer av ångest, kan inte vara samma som fylleångest. Det är ju ingen underliggande depression?! Bara för mycket öl. Eller?


Jag läste ett avsnitt i en gammal tidning av Illustread vetenskap, jag lir så farsinerad av hur man kan forska fram vart de kommer från. Humm..
Lika så på Medicinska sidor så finns redogörelser för det. 

Ångest är ett sinnestillstånd som karakteriseras av rädsla eller oro, som ger kroppsliga uttryck. Detta kan vara en upplevd känsla av spänning eller tryck mot bröstkorgen, onormala hjärtslag, smärta i bröstet eller andfåddhet. I vissa fall beror ångesten på förändringar i hjärnan. I andra fall hör den ihop med andra medicinska problem eller psykisk sjukdom.

Ångesten har en kognitiv, en somatisk, en känslomässig och beteenderelaterad komponent. Den kognitiva komponenten är en förväntan om en diffus och osäker fara. Den somatiska komponenten är att kroppen förbereder sig för att hantera hot, en så kallad krisreaktion: blodtrycket och hjärtslagsfrekvensen ökar så att blodflödet ökar.

 Detta styrs i högre grad till skelettmusklerna. Aktivitetsnivån i immunsystemet och matsmältningen dämpas. Bland de yttre kroppsliga tecknen på ångest finns blekare hy, svettning, darrning och vidgning av pupillerna. Den känslomässiga komponenten består av rädsla eller panik, illamående och frusenhet. Den beteenderelaterade komponenten har både frivilliga och ofrivilliga delkomponenter. De handlar om att undvika eller undfly den tänkta yttre orsaken till ångesten. Dessa beteenden är ofta, men inte alltid, till nackdel för den person som lider av ångest. Ångest är inte alltid sjuklig och skadlig. Funktionen av ångest är att höja beredskapen inför en kommande fara. Ett visst mått av ångest i rätt situation är alltså adaptivt, medan en överdriven ångestreaktion i stället sänker prestationsförmågan. Detta förhållande observerades redan 1908 av Robert Yerkes och John D. Dodson, och kallas därför Yerkes–Dodsons lag.

Ångest anses beröra nervbanor i amygdala och hippocampus. Med datortomografi har man kunnat observera att personer som möter obehagliga och potentiellt skadliga stimuli, som till exempel äcklig lukt eller smak, får ett ökat blodflöde i dessa delar av hjärnan. I dessa situationer rapporterar försökspersonerna också en lätt ångest. Detta visar att ångest kan vara en skyddsmekanism som är utformad för att hindra att organismen utsätts för fara, till exempel genom att man äter ruttnande föda.

Inom psykiatrin kategoriseras en grupp ångestrelaterade störningar som ångestsyndrom. Dessa inkluderar paniksyndrom med eller utan agorafobi, agorafobi utan paniksyndrom, specifika fobier, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, akut stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom och substansbetingat ångestsyndrom (t.ex. ångest som biverkan av ett läkemedel mot någon helt annan sjukdom eller ångest orsakad av kontakt med något ämne som kan ge neurologiska skador).

Så kallad existentiell ångest är inte patologisk. Den tas även upp av filosofer, bland andra Søren Kierkegaard och Jean-Paul Sartre skrev mycket om ångest.

Visst är det något speciellt med endel känslor?!