viniochdom

Idag var jag på lagerhouse.. Där såg jag ett album som hette "det var bättre förr"

Har funderat på det sen dess, är det så att vi ogillar nu och sen så mycket att vi hänger kvar i de gamla och tycker att det var så mycket bättre.. Varför gör vi det, för just nu när man hör sig för hur andra mår och även hur man själv mår. kommer jag på andra och mig själv alltid säga något negativt. I bland så är det förståerligt och korrekt men ofta ett problem präglat av ält och nästan ett problem som inte borde finnas.

Sen om man får spinna vidare så går det en vecka, man ser tillbaka och tycker att det inte var så farligt, det var inget att deala med alls. Vi är bäst på att ge oss själva problem och sätta känslor i gungning, på gott och ont. Men hur du än vrider och vänder på det så är det förflutna alltid det bästa även fast du lämnat det en gång, för att det var inte bra alls när det var nutid för det fanns så många jobbiga känslor..

Nu finns inte i allas värld, även fast att det är nu som allt händer och kan förändras för en kommande framtid. Men det är nog med 1 timmes resa från nuet  in i framtiden så kan man uppskatta det man precis gjort mer än vad man gjorde det. Vilket än en gång leder till att det var bättre förr, för nuet du just nu befinner dig i tänker du inte alls på.

Till och med förhållanden som avslutats för år sen ältas för att minnerna spökar och dessa stackars nya stjärnor som vill vinna ditt hjärta har ditt förflutna att bräcka, vilket är sjukt svårt att lyckas med efter som att de befinner sig i nuet utan någon historia eller efterlämnade minnen. Historier ska berättas, låtar ska spelas, saker så göras, svåra tider ska passera och ett nytt förflutet kommer. Visst är det sjukt. men det är tråkigt nog så det är.

Aldrig hör man någon säga något positivt om just nu, sällan i alla fall. Klart att det händer. Det är lördagens freak och fredagens häng och sen vad som sagts. Inget om hur härligt det är just nu här hos, ja vem det nu är. Att alla faktiskt är där och skrattar och har det bra. Det tänker man först på när man går hem eller nästa dag då det är ett minne.

Jag ska ha min framtid i mina händer genom att ta vara på nuet, just nu ligger jag i min soffa och lyssnar på Lifehouse precis ätit och är lite småtrött. Men jag har det jätte bra, det här uppskattar jag och det är annars tid jag skulle kallat dötid och inte delat med mig av.

 Men allt som man gör i livet varje dag spelar roll. Hur kan det annars vara möjligt att du har kommit dit du är i dag? det är på grund av allt du gjort under alla specifika nu du varit med om. En dold medvetenhet som speglar resten av din framtid, ta vara på den och förvalta allt.
Uppskatta gemenskapen och de som vill dig väl, för hur du än vrider och vänder på det så kommer du alltid tillbaka till att det var bättre förr och för att det ska kunna bli en maximal njutning av både förr och nu så tillåt det bli en kombination.


Det finns ingen given framtid, det finns bara en människa som genom sitt handlande skapar sig en framtid med sanningar som man tvingas stå öga mot öga med i kommande "just nu" situationer. Det är ditt val men ta vara på livet och lev max, njut av det lilla som berikar med korta skratt en kram eller ett oväntat sms, det hände just dig för du är underbar och det hände just nu!