Ljud av regnet
Fy vad det är dåligt väder här i Falun.. Nu vill jag till sol och värme och bort från allt drama.
Jag vill ha en skön sommar utan besvikelse och utan något som inte behövs. Jag kan inte fatta vad som är så mycket svårare när man ska deala med det själv, men när andra vill lösa sitt så är det så lätt och se hur det ska gå till. Kan verkligen slå knut på mig själv i bland. Men jag tror att jag inte slår så mycket knutar längre, utan mer löser upp de gamla. Nu när jag är här hemma så har jag mycket lättare att se det. Det blir ett annat sken eller så.
Undrar bara om man läs sig nått, om man kan ändra på saker. Det fegast undanflykterna som finns är att skylla på att man är sån som man kanske va när man gjorde nått. Det har jag sett nog av och har svårt att förstå. Sorry men jag vet inte vad som händer. Jag svävar och är så i harmoni med allt! Just nu så har jag så mycket att ge världen känns det som vet bara inte om det är värt det. Som jag sa ingen mer besvikelsedrama tack. Tro det eller ej. Det finns alltid hopp, det finns alltid en fframtid som man själv kan styra och som tillhör ensjälv.
Det är mitt, jag gör vad jag vill dem som jag möter på vägen som förtjänar det jag vill ge dem får det. De som inte lever upp till det som du vet att du förtjänar och som de är skylldig dig för allt du gjort är inte värd din energi.
Nån sa till mig " nöj dig aldrig med något som är sämre än vad du själv är, det gör dig bara sårad och besviken"
Regn stimulerar de bitar i mitt huvud som till och från kan lösa frågor som jag inte förstått på länge, jag får klarhet i det som jag vill bli av med. Nu förstår jag, nu vet jag, nu ser jag rätt och fel, bra och dåligt, tråkigt och roligt. Det är det här som man behöver ibland, tid och ensamhet. Det för en framåt och mot nya mål och de sår som en gång blödde slutar och får en sån skyddande hinna som hjälper en att ta sig fram överallt. Helt fantastiskt och en befrielse från skuld och längtan..
Jag vill ha en skön sommar utan besvikelse och utan något som inte behövs. Jag kan inte fatta vad som är så mycket svårare när man ska deala med det själv, men när andra vill lösa sitt så är det så lätt och se hur det ska gå till. Kan verkligen slå knut på mig själv i bland. Men jag tror att jag inte slår så mycket knutar längre, utan mer löser upp de gamla. Nu när jag är här hemma så har jag mycket lättare att se det. Det blir ett annat sken eller så.
Undrar bara om man läs sig nått, om man kan ändra på saker. Det fegast undanflykterna som finns är att skylla på att man är sån som man kanske va när man gjorde nått. Det har jag sett nog av och har svårt att förstå. Sorry men jag vet inte vad som händer. Jag svävar och är så i harmoni med allt! Just nu så har jag så mycket att ge världen känns det som vet bara inte om det är värt det. Som jag sa ingen mer besvikelsedrama tack. Tro det eller ej. Det finns alltid hopp, det finns alltid en fframtid som man själv kan styra och som tillhör ensjälv.
Det är mitt, jag gör vad jag vill dem som jag möter på vägen som förtjänar det jag vill ge dem får det. De som inte lever upp till det som du vet att du förtjänar och som de är skylldig dig för allt du gjort är inte värd din energi.
Nån sa till mig " nöj dig aldrig med något som är sämre än vad du själv är, det gör dig bara sårad och besviken"
Regn stimulerar de bitar i mitt huvud som till och från kan lösa frågor som jag inte förstått på länge, jag får klarhet i det som jag vill bli av med. Nu förstår jag, nu vet jag, nu ser jag rätt och fel, bra och dåligt, tråkigt och roligt. Det är det här som man behöver ibland, tid och ensamhet. Det för en framåt och mot nya mål och de sår som en gång blödde slutar och får en sån skyddande hinna som hjälper en att ta sig fram överallt. Helt fantastiskt och en befrielse från skuld och längtan..
Kommentarer
Trackback
